Syftet med studien var att beskriva kommunikationen mellan rÄdgivningssköterska och patient genom att undersöka om rÄdgivningssköterskan följer de fem faserna samt undersöka hur lÀnge de befinner sig i respektive fas i samtalsprocessen. Totalt deltog 20 stycken rÄdgivningssköterskor frÄn tvÄ sjukvÄrdsrÄdgivningar. Data har samlats in via samtalsdatabaser vid de aktuella sjukvÄrdsrÄdgivningarna. Sammanlagt 40 samtal har anvÀnts och alla samtal har avidentifierats av verksamhetscheferna. Samtalen har varit frÄn patienter över 18 Är.

Sammanfattning Arbetets titel Fri lek i förskolan ? villkor och förutsÀttningar Arbetets art Examensarbetet inom samhÀllsorienterade Àmnen och barns lÀrande. Sidantal 56 Författare Janeta Hassoun och Sandra Ivanova Handledare Lena Rubinstein Reich Examinator Anna-Karin Svensson Tidpunkt 2011-11-02 Syfte Syftet med studien Àr att undersöka vad fri lek innebÀr samt villkor och förutsÀttningar för den fria leken. FrÄgestÀllning HuvudfrÄga; PÄ vems villkor och förutsÀttningar Àr leken fri? DelfrÄgor; Vad innebÀr fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna om hinder för den fria leken? Metod Vi har genomfört sju kvalitativa och kvantitativa observationer pÄ tre förskolor. Vi har under observationerna anvÀndt oss av bÄde strukturerade och ostrukturerade observationsscheman.

Min studie om bemötande sett ur genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna kÀnner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer Àven att tolka elevernas bemötande mot de olika könen.Undersökningen bestÄr av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkÀter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om Àmnet. Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och pojkar bemöts pÄ olika sÀtt i skolan. Det Àr samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot pojkar och flickor vid olika situationer blir olika pÄ grund av omedvetenhet hos pedagogerna..

I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..

Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte Àr att genom observationer undersöka hur 4-Äringar hanterar samspelet i den fria leken pÄ förskolan, samt genom intervjuer ta reda pÄ hur barnen ser pÄ detta. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes pÄ tvÄ olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. VÄr studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstÄnd, ömsesidighet och turtagande.

I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsÀgelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur lÀraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som anvÀnts för att uppnÄ detta syfte Àr bÄde ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjÀlp av ett observationsschema bestÄende av fyra förutbestÀmda kategorier. Observationerna har Àgt rum pÄ tvÄ olika skolor. Tre av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i södra Stockholm och tvÄ av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i centrala Uppsala.

Bakgrund: Rapportering Àr ett kritiskt moment för att bibehÄlla en sÀker vÄrdkedja för patienterna, dock saknas ofta fasta rutiner för hur rapporteringen ska gÄ till. Strukturerade rapporter har för avsikt att standardisera överföringen av patientuppgifter och dÀrmed stÀrka patientsÀkerheten. Syfte: Att belysa betydelsen av att anvÀnda en strukturerad rapportering av patienter inom sjukvÄrden. Metod: Litteraturöversikt dÀr studier med flera olika former av strukturerade rapporter granskas. Resultat: UtifrÄn artikelgranskningen uppkom tre huvudkategorier; Rapporters kvalitet och sÀkerhet inom vÄrden, Sjuksköterskans roll samt Patientperspektiv.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade textsamtal pÄ deltagande elevers lÀsförstÄelse. I studien har de för lÀsförstÄelsen sÄ viktiga lÀsförstÄelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kÀnnetecknar processen vid strukturerade textsamtal.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra mÀnniskor. Studien grundar sig ocksÄ pÄ en interaktiv syn pÄ lÀsförstÄelse.Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens upplÀggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring lÀsförstÄelseprov före och efter fem strukturerade textsamtal med hela gruppen.

Eleverna fÄr redan i tidiga Är forska i skolan, men varken arbetssÀttet eller resultatet överenstÀmmer med elevernas lust till att forska. VÄrt syfte var dÀrför att öka elevernas metoder i arbetssÀttet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhÀmta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Ärskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrÄn egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Denna studie handlar om nÄgra ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet medstudien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lÀrare pÄgymnasieprogrammet de ingick i.Metoden som anvÀndes under studiens gÄng var intervjuer dÀr bÄde strukturerade ochostrukturerade frÄgor ingick. De fem eleverna av bÄda könen, intervjuades om sin skoltid.UtifrÄn syfte och frÄgestÀllning har resultatet bearbetat och jÀmfört intervjuresultaten för attkomma fram till en resultatdel.Resultatet i studien pekade pÄ bland annat oförstÄende lÀrare som inte satt sig in i elevernassituation under skoltiden. Eleverna ansÄg Àven att de inte fÄtt den hjÀlp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid. .

Diskussioner kring tysta flickor Àr ett Àmne som berör mÄnga, sÄvÀl i skolan som i samhÀllet i stort. Syftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera fenomenet tysta flickor ur ett lÀrar-, kurator-, skolsköterske- och flickperspektiv. Genom vÄr undersökning vill vi belysa varför vissa flickor Àr tystare Àn andra flickor. Till syftet hör Àven att belysa vad som förenar respektive skiljer dessa perspektiv Ät. De datainsamlingsmetoder som anvÀndes var enkÀtfrÄgor till flickor i Ärskurs 6, strukturerade intervjuer med lÀrare i Ärskurs 4-6 samt ostrukturerade intervjuer med en kurator och en skolsköterska.

Vi vill i studien skildra tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet vid en överlĂ„telse för att fĂ„ en förstĂ„else för vad processen innebĂ€r för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra sĂ€ljarens perspektiv pĂ„ vĂ€rden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlĂ„telseprocessen.En kvalitativ fallstudie med utgĂ„ngspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. ÖverlĂ„telsen skedde parallellt med studiens gĂ„ng och dĂ€rför har studien Ă€ven haft en interaktiv forskning.Hur överlĂ„telseprocessen blir beror pĂ„ företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt mĂ„len som finns för överlĂ„telsen och dess finansieringsbehov Ă€r andra pĂ„verkande faktorer.

Bakgrund: Strukturerade produkter har kommit att bli ett av Sveriges populÀrasteplaceringsalternativ och enligt Euroclear Àr den utestÄende emitterade volymen cirka160 miljarder kronor. Utan att anvÀnda sig av komplexa modeller Àr det mycket svÄrt attbilda sig en uppfattning om hur mÄnga av dessa produkter kommer att prestera underolika marknadsförhÄllanden.Relevans: Studien utgör ett underlag för potentiella investerare i struktureradeprodukter. Den erbjuder Àven ett informationsbidrag till de företag som arbetar medfinansiell rÄdgivning. VÄr uppdragsgivare, Finansinspektionen, har Àven de ett intresseav studien dÄ de anser att det Àr svÄrt för en konsument att bedöma en struktureradprodukts villkor och egenskaper samt bedöma sannolikheten för ett visst utfall.Syfte: Syftet Àr att utvÀrdera strukturerade produkters egenskaper ur ett risk- ochavkastningsperspektiv och utifrÄn det erbjuda potentiella investerare ett underlag införinvesteringsbeslutet.Genomförande: Studien bygger i huvudsak pÄ att ett urval av aktuella struktureradeprodukter simulerats mot historiska data för att ge en bild av dess avkastningspotentialoch risk. Vi har Àven genomfört en dokumentstudie pÄ relevanta finansiella teorier ochkompletterat med empiriska undersökningar.Slutsats: Genomförda simuleringar ger en informativ bild av sannolikheten för olikaavkastningar i strukturerade produkter.